Mera blåvitt / Lisää sinivalkoista

Min kamera har åkt på Nordiskt mästerskap för fjordhästar till Sverige, så det blir bara en bild jag tog på vår utfärd till Högsåra. Vet inte vems båten är, utan har "lånat" den hit, bara för att den ser så underbar ut.
Måste få skriva om havet... ja om havet - inte om vilken sjö som hellst, utan om havet. Jag har varit mycket "på sjön", som barn var jag alltid och fiskade tillsammans med min farfar och min pappa. Vi åkte ut med en liten motorbåt på fredag kväll och kunde vara borta hela veckoslutet ibland. Vi hade tält med oss, där vi sov, och kokte maten på öppen eld. Kommer inte ihåg vad vi åt eller om vi fick någon fisk, det var väl inte så viktgt för mig. Det var ju huvudsaken att jag fick vara med. Fick odelad uppmärksamhet då inte mina småsyskon var med. Och jag fick vara ute i naturen...
Tror att jag som barn också har sovit mycket i båten. Då jag blev lite äldre, då hade vi en sommarstuga dit det tog ungefär 3 timmar att köra med båt. Med bil var det mycket snabbare förståss, och mamma och mina syskon åkte med bilen. Jag njöt av att få sitta ensam i fören på den gamla fiskarbåten som vi hade då, högt uppe över vågorna, eller så låg jag på båtbottnen och tittade på molnen och måsarna som seglade över oss
Sen har jag tävlinsseglat lite i min ungdom. det var en spännande och mycket lärorik tid. Utvecklades nog som mänska då väldigt mycket. det kräver mycket självbehärskning, mycket "våga" och mycket humor, för att sätta sig i en segelbåt tillsammans med tre killar, med en eller annan "gubbe" med också. Det var spännande det vet ni! Om detta mera en annan gång.
Jag älskar att simma och dyka i havet... känna det varma vattnet runt kroppen, dyka med öppna ögon och se ljuset som silar sig ner... att känna hur lätt man känns i vattnet .. kanske bara ligga och flyta .... För mig finns inget skönare...
Simhälsningar till alla som orkat läsa om mig och havet

Kuvassa oleva vene oli niin ihanan näköinen että haluan jakaa sitä kanssanne. Kuva on otettu kun kävimme Högsårassa. En tiedä kenen se on mutta tässä se nyt kuitenkin on...
Nyt on pakko kirjoittaa merestä ja "suhteestani" siihen - en puhu nyt mistään järvestä vaan ihan merestä.
Olin pienenä tyttönä hyvin paljon mukana kun isäni ja iso-isäni kävivät kalastamassa. Välillä teimme pitempiäkin matkoja meidän pikkuisella veneellä. Saatoimme olla viikonloppu kalassa, nukuimme teltassa ja keitimme ruokamme avotulella. En tiedä tuliko kalaa mutta en tainnut välittää siitä asiasta niin paljon.
Vanhempana sain aina välillä olla mukana kun isäni ajoi meidän vähän isommalla kalastusveneellä kotiin mökiltä, matka kesti noin kolme tuntia ja minä nautin niin kun sain istua ja tuijottaa aaltoja ja maisemia, haaveilin ja suunnittelin kaikennäköistä. Monesti makasin veneen lattialla ja katselin pilviä ja lintuja. Olen myös nukkunut hyvin paljon veneessä, tasainen surina ja aaltojen keinutus saivat aikaseksi sen ettei voinut pysyä kovin kauan aikaa hereillä.
Rakastan myös uimista meressä. Sukellan ja uin pitkiä matkoja. Valo veden alla on niin lempeä jotenkin...
Olen nuoruudessan purjehtinut myös kilpaa jonkunverran... siihen palaan ehkä myöhemmin.
On niin ihanaa kun minulla nyt taas on mahdollisuus liikkua pikkuveneellä merellä.
Taidan olla riippuvainen siitä, tulee niin mahdottoman hyvä olo siitä.